emmabringen -

Den här staden

It's impossible to take back the words you said

It's hard to say you're sorry to people you said goodbye to

I'm really sorry for what I did

It's not that I wanna be your friend

It's not that I wanna be yours

I just want to get this fucking weight of my chest

Cause when you asked me to never hurt you I promised not to

But who can hold something like that?

Who can promise someone to always be there?
Things change
People change
That's what it is all about
Life

Det här är beviset. Jag kan inte fortsätta som jag gjort. Det är inte en person detta handlar om, det är flera. Jag har sårat och betett mig illa mot människor som är precis som jag, trasiga, sårbara, maktlösa. För vad har vi att sätta emot den här jävla staden. Den här jävla världen. Detta samhälle vi byggt upp. Vi är maktlösa vi små människor.
Ett Förlåt skulle aldrig räcka, en hand skulle aldrig tas emot, en blick skulle byggas hat på.
Jag får glömma det förflutna. Stå ut i den här staden i några månader till.

Jag vill bort nu, ge er fingret och dra!

2012-04-23 @ 21:12:01 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Man ser alla stjärnorna ikväll

Stängt av några dagar nu. Flydde till landet och min kääraste papi (Älskar dig mest på hela jorden!) men imorgon börjar skolan och den skiten igen. Ska bli fint att träffa saknad Ida From osv iofs.
Saker börjar ordna upp sig och jag känner att livet kanske är värt ändå

Har inte fått till min tatuering än men måste väl börja leva upp till den redan nu YOU ONLY LIVE ONCE, ENJOY

Man ser klarare på saker när man får lite distans tror jag.

Fått en del matte gjord men behöver sitta hela kvällen/natten imorgon för att klara provet I think.. Men det är värt ett försök!

Look, if you had one shot, or one opportunity

To seize everything you ever wanted in one moment

Would you capture it or just let it slip?

2012-04-18 @ 00:06:18 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Real me speaking

När man lär känna någon ny vill man se dens riktiga JAG. Man vill veta om den här personen funkar att vara vän med. Om det är värt att lära känna den här personen. Det handlar inte om utseende eller kläder eller pengar. Det handlar om vad som finns innanför de väggar alla vi bär runt på, vi håller upp en fasad för att inte vara sårbara för vem vill egentligen bli det?

Vi träffar nya människor nästan varje dag och det är upp till oss om vi vill öppna upp oss och prata med denne, även om det är tre ord till kassörskan på ica eller om det är en kompis kompis.

Men vad händer när vi har öppnat upp till de vi älskar? Vad händer om vi inte älskar varandra längre? Får man göra vad man vill med dens inre tankar den delat med sig av? Får vi leka med dens känslor och skratta åt dens elende?

Jag tänker på de som inte finns i mitt liv längre. Är ni fortfarande där? Tänker ni på mig fast vi inte pratar längre? Det är inget jag egentligen behöver få bekräftat för det är era tankar inte mina, men jag undrar hur någon man tyckte om så mycket en gång, kan försvinna.

Jag tänker på er ibland och ler. För innerst inne är jag inte arg, ledsen eller besviken på någon för allt som händer är menat att hända för annars hade vi aldrig varit där vi är idag. Jag är glad att ni funnits i mitt liv och jag är glad att vi inte ses längre. För jag har kommit enda hit. Tack vare er!

Mitt sinne håller mig vaken

Mina tankar flyger iväg på olika håll

Behöver hålla din hand
Visa mig vägen
För nu är jag blind för allt

Det är cirka 2 månader kvar av detta helvete. Sen vill jag här ifrån så fort som möjligt. Jag vill slippa se alla er, slippa känna ångesten för morgondagen. Jag vill börja om, vara mitt riktiga jag. Slippa le för att andra ska vara nöjda.
Jag har gjort en röra jag inte kan städa upp. Det enda jag kan göra nu är att vänta ut tiden tills jag kan ta den fega vägen ut. När tiden rinner ut springer jag.

Could someone please help me to find my way out?